De svenska hushållens sparkvot brukar användas för att beräkna hur mycket av deras disponibla inkomst som läggs i olika sparformer. Svenskar sparar på olika sätt, till exempel kan man köpa ett hus eller äga en tomt, vilket är en form av bundet kapital som också kan öka i värde beroende på olika faktorer. Men en annan väldigt vanlig sparform är att man placerar sina pengar i fonder eller aktier.
Historiskt sett har sparkvoten förändrats en del. Den ändrades inte så mycket under femtiotalet, men i mitten av nästa decennium började den att sjunka. Sedan kom den ekonomiska krisen på nittiotalet. Tidigare hade man sparat via sin bostad, men nu gick värdet på bostadsrätter och villor kra
ftigt neråt. Många ökade då sitt finansiella sparande, och sparkvoten steg. Här kan du läsa en artikel från 1997 ur DN, som betonar vikten av att spara i stället för att bara konsumera.
Idag sparar nittio procent av svenskarna en viss fraktion av sin lön enligt en undersökning från Ipsos. Men väldigt många, ända upp till 25 procent, sparar sina pengar på ett bankkonto med låg ränta. Inflationen resulterar dock i att allt blir dyrare, och pengarna minskar i värde. Därför är det bättre att investera sina pengar i aktier och fonder, vilket ger större avkastning på sikt.